Pinnen är tappad, staffeten förlorad

Jag fick en blogg-stafett av en bloggande kompis (Mr. Toilet Jr.). Istället för att skicka den vidare tolkade jag den som en uppmaning att börja skriva igen.

Jag ska hålla mig kort och till tre saker:

1) Mitt sista apokalyptiska inlägg på min egen debatt var inte en slutpunkt. Jag har gjort det jag har sagt att fler borde göra innan de kommenterar ihjäl sig - läst, skrivit och tänkt. Som en enorm ynnest till mig tänkte jag nu försöka förklara för mig själv vad jag egentligen har lärt mig sedan sist.

2) Ett annat mål med bloggen är att lägga upp texter jag skriver på - litterära och illiterata. Jag tänkte hitta en lämplig form, länk eller fulltext beroende på texternas storlek.

3) Jag vill tacka en underbar taxichaufför på vägen till och från Kungsängen i veckan. Panos påminde mig om vad livet måste handla om - lidelse. Tack Panos, för att du i min jobbstress fick mig att vidga vyerna på nytt. Hoppas din son växer upp till tennisproffs så att du kan sluta jobba och bli tjock på ålderns höst, som du önskade.