På grund av ett stambyte (Essingeit till Jakobsbergian) har jag nu äntligen fått bekräftat vad jag länge har misstänkt. Buss 1 mellan stationerna Lilla Essingen och Fridhemsplan är det absoluta lågvattenmärket i vanligt hyfs. Åkte idag buss till Jakobsberg, pendeltåg till Centralen och därefter tunnelbana till Rådmansgatan utan att den stora majoriteten pendlare betedde sig som bufflar, något som är vardagsmat på den stackars blå bussen.
Axiom rörande resenärers beteende på buss ett:
Trots att buss 1 kränger som en kamel när den gasar i de korta raksträckorna mellan nittiograderskurvorna måste alla resenärer som sitter innanför dig ta sig ut i mittgången innan bussen har stannat. Om du inte vill flyga omkring i mittgången utan vill sitta kvar tills bussen har stannat in så att du med balansen i behåll kan släppa ut den nu panikslagne resenären måste denne försöka klättra ut över ditt knä.
Trots att sådana resenärer behandlar dig som en pallplint i en gympasal under Hela Havet Stormar är det förbjudet för resenären att fråga om man kan flytta på sig, alternativt släppa ut dem eller att verbalt säga att de ska gå av. Det är fysisk kontakt med armbågar, knän och väskor som tros kommunicera budskapet på det trevligaste sättet.
All verbal kommunikation rörande på- och avgång innanför de gula linjerna vid in- och utgångarna är omöjlig.
Det är viktigt att komma av bussen först.
Om du står precis vid dörren och dörrarna ändå inte har öppnats börjar de resenärer som vill komma av bussen först att du ska veta det genom att pressa knän, armbågar eller väskor i ryggen på dig.
Om du står precis vid dörren och ska ut har du -1,2 sekunder på dig från det att bussdörren öppnas innan folk försöker att ta sig genom, över eller under dig och din, gud förbjude, väska som kanske, gud förbjude, står på golvet bredvid dig. Att gå runt någon är strängt förbjudet. Folk som står i vägen tacklas lämpligast åt sidan, oavsett om de själva ska gå av, eftersom det är viktigt att komma av bussen först.
Eftersom jag nu har tröttnat på detta tänker jag i fortsättningen agera utifrån följande principer:
1) Om personen innanför mig börjar agera och se ut som en fågel i en bur tänker jag sitta kvar tills vederbörande frågar om jag kan flytta på mig. Att snäsa: Jag ska av! ger IG på provet. Ursäkta, jag ska av, ger ett VG.
2) Om personen har väldigt vassa eller tunga armbågar, knän eller väskor tänker jag ställa mig upp, men sedan ställa mig på ett sådant sätt att alla andra resenärer på bussen kommer av före min stolspartner.
3) Om en person försöker att ta sig igenom mig och jag ska av på samma hållplats tänker jag vända mig om och fråga personen vad denne håller på med.
/Jag åker pendeltåg
