Vårsol

Idag satte jag på mig nya skor, ett par från förra höstens utförsäljning. Morgonens (nåja, förmiddagens) solljus genom nytvättade fönster i söderläge omöjliggjorde en senare debut. De är precis som nya skor ska vara, utan fläckar och lätta på fötterna. Jag kände mig som en månvandrare och valde att gå långsamt med ystra kliv istället för att springa till bussen som flirtade glatt i slutet av backen. Därmed fick jag njuta fyra minuter extra av det koketta vårburrandet som pågår runt Essingebron. Idag var första vårdagen.

Med vår i sinnet har jag tagit mig tid att avsluta min påbörjade haikukvartett: Seasons in Love.

To citizen no 1:

Fuyu

Blaring snow shouting twice
White of ice and bright of light
Tenderly stabs heart

Haru

Untamed bleeding branch
Singing white cherry paeans
Caskets forgotten

Natsu

Blue window of sky
Drifting curtains, walls of grass
Flies buzz death of time

Aki

Wuthering flights
Mesmerizing grace in fall
Knowing you is death

/din t

Medborgarskap

Härmed utlyses lediga medborgarskap i sultanatet. Detta är en förutsättning för att kunna kandidera till de viktiga, lediga poster som snart kommer att tillsättas med diktatoriska metoder. I sann odemokratisk anda får ni gärna själva föreslå de poster som ska tillträdas.

/Sultanen av Essingen

Objekt

Med detta inlägg avslutas fas ett i upprättandet av sultanens blog. Profilen är nu nogsamt ifylld och denna andra post bekräftar min än så länge uppriktiga ambition att hålla den vid liv. Att det skulle ta sådan tid mellan inlägg ett och två skyller jag på uteslutningsångest. I en Mina Vänner-bok gör den enda raden varje försök till seriöst menade favoritobjekt omöjligt. Att som film-, bok- eller musikintresserad tvingas till att göra ett begränsat urval ökar selektionsångesten till oproportionerliga nivåer. Därför vill jag be om ursäkt till alla de böcker, filmer och artister som av någon anledning inte kom in i den lilla profilrutan. Det betyder inte att jag tycker om er sämre, kanske är det till och med tvärtom. "Favorit" är ett tvetydigt begrepp där kvalitet väldigt sällan är av avgörande karaktär.

Mental note: Denna blog kommer i framtiden regelbundet att ta upp obskyra genrer, artister och konstverk som sultanen gillar trots att han mycket väl ser de stora kvalitetsbristerna.

Till sist måste jag slå ett slag för TV-serien Orka! Orka! Trots att det är jämna plågor i värsta Mannheimer- eller Norénklass så finns där ändå den tillstymmelse till liv och hopp som de tyngre, gråare, misärbräddade "vardagsrealistiska" dramaserierna vanligtvis saknar. Visserligen har Sverige en hög självmordsstatistik, men om livet skulle vara som i "Svenska hjärtan" skulle Stockholmare få glesbygdsstöd vid det här laget.

Subjekt

Titeln syftar till att min språkfascism har fått sig en knäpp på den annars självsäkra näsan häromdagen. Eftersom svenska språket tydligen, enligt säkra och ofelbara källor, inte tillåter subjekt i början av meningarna (trots att det klassificeras som ett S-V-O-språk) har jag förlagt det till titeln.

En första post blir så lätt pretentiös. Denna blog ska förändra människors sätt att tänka och därför i slutändan rädda världen. Så blir nog inte fallet med denna hemsida. Se den som en sultans behov att skriva av sig efter en dag på jobbet (som aldrig upphör att förvåna eller uppröra en). Eftersom jag är en av de få kollektivresenärer som inte väljer anonymiteten bakom gratistidningar utan anonymiteten i en bok eller tankar så kan det också hända att dessa tankar finkalibreras fingertoppsvägen.

Idag finkalibreras att det är utgång med jobbet efter ännu en deadline med all stress och panik detta innebär. En medarbetare med ett förflutet i bandet Ståpäls har lovat att stå för underhållningen. Han är numera yrkesbaserad i Stockholm efter att ha blivit rekryterad av huvudjägaren Anders Lundin, så det borgar för garanterad förnedringsmiddag och hemgång medelst utröstning.

Yopparatte shimau to omou...

/Sultanen